Följ oss
i562thfj0nlucbx_aeiif3ax_gwy1qswaw

Sedan 1949

Illojal konkkurrens

Frågan:

Jag driver sedan flera år ett konsultbolag (Konsultbolaget) tillsammans med en partner ( 50/50 ägande). Vi har haft vårt dagliga arbete och inkomst från en företag (Kundföretaget) där vi också varit delägare tillsammans med två andra. I jan 2013 förvärvade min företagspartner ett tomt bolag (Konkurrentbolaget) – för att samla sitt ägande – var hans sedermera lämnade förklaring. Konkurrentbolaget har närmast identisk verksamhetsbeskrivning som vårt gemensamma Konsultbolag. I maj 2014 gick Kundföretaget i konkurs. Min företagspartner – troligen desperation efter inkomster – åtog sig konsultuppdrag under hösten 2014 men då endast i Konkurrentbolaget. Omsättningen i Konkurrentbolaget uppgick under 2014 till omkring 1 000 000 kronor och vinsten uppgick till omkring kronor.

Får min företagspartner agera på det här viset? Finns det någon generell regel, lag eller praxis mot denna typ av illojala aktiviteter som jag kan använda mot honom för att t.ex. tvinga honom att betala mig skadestånd?

Zacharias svarar:

Hej och tack för dina frågor!

Företagsform

Det framgår inte av omständigheterna i vilken bolagsform som verksamheten drivs och jag antar därför att fråga är om ett aktiebolag, även om två personer, som det nu är fråga om, givetvis även kan driva handels – eller kommanditbolag. I ett aktiebolag måste det finnas minst en ägare. Det kan vara en person (fysisk person) eller ett företag (juridisk person). I det följande utgår jag även från att ni båda är styrelsemedlemmar i samtliga bolag utom det av kompanjonen helägda bolaget.

Konkurrerande verksamhet

Det finns bestämmelser angående tillåtligheten i att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett aktiebolag. Dock är frågan om styrelseledamöters personliga ansvar svår och bristen på rättsfall påtaglig. Ramarna för styrelsens ansvar sätts upp i 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551), i det följande ABL, som är tvingande och medför att det inte kan beslutas en annan ordning för styrelsens ansvar och behörighet.

Lojalitetsplikten

Lojalitetsplikten framgår inte direkt av ABL. Dock brukar sägas att lojalitetsplikten konkretiseras genom jävsbestämmelserna i 8 kap. 23 § och 8 kap 34 § samt genom generalklausulen i 8 kap. 41 §. Lojalitetsplikten innebär att bolagets intressen ska iakttas och tillgodoses i alla lägen då styrelseledamoten handlar å bolagets vägnar. Styrelsen får, som ett exempel, inte fatta beslut som är ägnade att bereda vissa/vissa aktieägare fördel framför andra och inte heller handlägga en fråga om, säg avtal mellan bolaget och styrelseledamoten. Lojalitetsplikten sägs vila tyngre på allmänna sysslomannarättsliga principer än bolagsrättsliga regler och lojalitetsplikten är mer vidsträckt än vad som framgår av bolagsrätten. Skälet bakom lojalitetsplikten är ju givetvis att förhindra att ledningen för ett bolag handlar i egenintresse, vilket kan inträffa på andrasätt än att styrelseledamoten fattar beslut. Man pratar om att styrelseledamöterna har ”sysslomannaställning”, vilken, exempelvis, kan jämföras med den lojalitetsplikt som en arbetstagare har gentemot sin arbetsgivare. Det är dock svårt att exakt säga vad som i det enskilda fallet kommer att klassificeras som illojalt beteende.

Ansvarsfrågor

När det kommer till hur en tänkbar brist i detta ansvar för en styrelseledamot kan drivas rättsligt så ska det påpekas att styrelsen i vissa avseenden agerar under straffrättsligt ansvar. Oförmåga att efterfölja 8 kap. 4 § ABL och principen om styrelseledamots lojalitetsplikt utlöser inte i sig straffrättsligt ansvar – men de har betydelse i detta hänseende. Vid bedömningen av uppsåtsfrågan är även den ovan nämnda och beskrivna arbetsordningen om styrelsens interna uppgiftsfördelning av intresse.

Av 29 kap. 1 § ABL framgår att en styrelseledamot eller en VD som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. Observera dock att en talan mot en bolagsföreträdare ska väckas inom ett år från det att årsredovisningen och förvaltningsberättelsen lades fram på bolagsstämman, se 29 kap. 10 § ABL. Ansvaret är individuellt. ABL:s regler om skadeståndsskyldighet är dock inte uttömmande och skulle t.ex. bestämmelsen om trolöshet mot huvudman i 10 kap. 5 § brottsbalken bli tillämplig kan detta medföra skadestånd enligt skadeståndslagen.

Värt att nämnas i detta sammanhang är att ogiltighet endast kan komma ifråga då bolagsledningen brutit mot jävsbestämmelserna eller generalklausulen. Vid andra brott mot lojalitetsplikten såsom exempelvis konkurrensförbud får bolaget nöja sig med skadestånd.

Avslutande kommentar

Du nämner emellertid i din fråga att det finns ett kompanjonsavtal med en konkurrensbegränsningsklausul i Konsultbolaget där ni båda var/är delägare. Jag skulle anta att det starkaste kortet du har är kompanjonsavtalet varför det torde vara en god idé att börja med att kontrollera vad ni har kommit överens om i det avtalet och åberopa avtalsvillkoren mot din kompanjon.

Du bör kanske också tala med din styrelsekollega och upplysa denne om att han har en lojalitetsplikt gentemot bolaget och att du anser att det finns grund för att driva saken i domstol.

Vi på AB Zacharias Advokatbyrå arbetar regelbundet med bolagsrättsliga frågor och rekommenderar noggrant genomgångna och för varje företagssamarbete individualiserade aktieägaravtal mellan delägarna.

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies