Följ oss
i562thfj0nlucbx_aeiif3ax_gwy1qswaw

Sedan 1949

Ännu en dom om inhibition, Mark- och miljööverdomstolen dom 2017-07-12, mål nr P 6092-17

Mark- och miljööverdomstolen dom 2017-07-12, mål nr P 6092-17

Ännu en dom om inhibition

Claude D Zacharias

Advokat

Kontakta våra jurister

1. Inledning

I tidigare inlägg (den 10 oktober 2016 respektive den 8 maj 2017) har två avgöranden om inhibition i bygglovsärenden berörts. Återigen har nu Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt (”MÖD”) prövat förutsättningarna för att meddela inhibition av ett meddelat bygglov, och avslog denna gång yrkandet om inhibition. Som ett, till de två tidigare inläggen uppföljande dito, redovisas nedan MÖDs dom 2017-07-12, mål nr P 6092-17, dom i korthet. Vad gäller den rättsliga regleringen hänvisas till de två föregående inläggen.

2Bakgrund

Bygglov hade meddelats den 24 oktober 2016 för bostadshus på fastigheten i fråga. Bygglovet hade vunnit laga kraft, dvs. det gick inte att överklaga. Sedermera beviljades byggnadsnämnden i Västerås kommun (nämnden) den 3 februari 2017 att fastställa ritningar för fasadändring på ett enbostadshus på fastigheten i fråga. Fasadändringen bestod i en ändring av fönstersättning på den östra gaveln av byggnaden på fastigheten.

Beslutet överklagades till Länsstyrelsen Västmanlands län (länsstyrelsen), som den 3 maj 2017 beslutade att avslå överklagandet. Klagandena överklagande länsstyrelsens avslagsbeslut till mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, och, yrkade att domstolen ska förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte fick verkställas (inhibition). Mark-och miljödomstolen beslutade att bevilja inhibition. Till stöd för klagandenas yrkanden gjordes gällande att bygglovsbeslutet hade föregåtts av sådana brister i handläggningen att byggnation inte skulle tillåtas påbörjas förrän det står klart att beslutet är formellt riktigt. Klagandena hävdade bl.a.

Remissunderlaget som skickades till oss som ägare av grannfastigheten var felaktigt och därmed vilseledande. Det bestod bland annat av en utdaterad situationsplan enligt vilket det tilltänkta huset skulle placeras 12 meter från vår tomtgräns. Det visade sig sedan när husbygget påbörjades att huset låg betydligt nämnare, dvs sex meter från tomtgräns. Huset är väldigt högt och den närmare placeringen påverkar oss mycket. Hade vi fått ta del av de riktiga situationsplanerna i remissunderlaget hade vi överklagat det beslutet. Bygglovsbeslutet fattades alltså på felaktigt underlag vilket vi ställer oss starkt ifrågasättande till […] enligt beslutet daterat 2017-02-03 kommer det bli stor fönsteryta åt vårt håll.

3. Mark- och miljödomstolens beslut

Mark- och miljödomstolen biföll yrkandet om inhibition och förordnade att byggnadsnämndens i Västerås kommun beslut tills vidare inte fick verkställas. Domstolens skäl för beslutet var kort och gått att ”[…,] det framkommit skäl att ifrågasätta det överklagade beslutets formella riktighet i sådan utsträckning att det finns anledning att förordna att nämndens beslut om bygglov på fastigheten tills vidare inte får verkställas.”

Beslutet saknar i övrigt någon närmare motivering till varför det framkommit skäl att ifrågasätta det överklagade beslutets formella riktighet. Och måhända är avsaknaden av bl.a. reella skäl orsaken till utgången i MÖD.

4. Mark-och miljööverdomstolens dom

MÖD slår fast i sin dom, bl.a. att inhibition förutsätter ”en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller att verkställighet av det överklagade beslutet kommer att innebära irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden”. Vad natur- och kulturvärden är redovisas bl.a. av länsstyrelserna.

MÖD framhåller således att det för att ta ställning till om inhibition ska meddelas, är det nödvändigt med en viss prövning av sakfrågan i målet.

MÖD konstaterar att det inte ”[…] finns anledning att förordna att nämndens beslut om bygglov på fastigheten tills vidare inte ska få verkställas.” I konsekvens härmed upphävdes Mark- och miljödomstolens beslut om inhibition.

5. Avslutande kommentarer

Av redovisningen ovan kan således konstateras att det krävs lite mer än blott ett allmänt klagande på att byggnadsnämnden möjligtvis överträtt någon formell skyldighet vid beviljandet av bygglov, för att erhålla bifall till ett yrkande om inhibition.

Då det handlade om en ändring av ett tidigare laga kraftvunnet bygglovsbeslut, ändrad fönstersättning på en gavel av byggnaden, går det inte heller att bortse från att fasadändringen knappast ansågs utgöra grund för bifall vid den slutliga prövningen och helt klart inte grund för irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden.

Med tanke på att det krävs en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas vid den slutliga prövningen eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer att innebära irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden, är det förvånande att Mark- och miljödomstolen så lättvindigt meddelade inhibition, som dessutom kan bli mycket ingripande beslut i sig, inte minst med tanke på de ekonomiska konsekvenserna ett sådant beslut kan få.

Eftersom det av MÖDs tydliga praxis krävs en viss prövning av sakfrågan i målet synes spartanska beslutsskäl till grund för beslut i enlighet med Mark- och miljödomstolens ovan redovisade, inte godtagbara.

I konsekvens härmed ansåg inte heller MÖD att skäl förelåg för att bifalla yrkandet.

oooOooo

Vi på Zacharias Advokatbyrå arbetar regelbundet med bygglovsfrågor och biträder därför också våra kunder löpande med sakkunskap om bl.a. frågor som behandlats i denna artikel. Kontakta våra jurister

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies