Följ oss

Sedan 1949

En ny lag om företagshemligheter

Rätten till ”knowhow” som affärsjuristerna kallar företagshemligheter, handlar ej sällan om betydande värden. På en helt annan nivå har vi länders spionage på andra länders militära och civila installationer. I grund och botten handlar det om samma sak; att utnyttja andras investeringar i kapital och arbete för att därigenom själv till en begränsad insats kunna dra nytta av andras satsningar och vanligtvis för egen ekonomisk eller annan vinning. Den svenska företagshemlighetslagen är inte robust och det krävs väldigt mycket för att vinna framgång med en talan även om det under de senaste åren meddelats några domar som pekar i mer förstående riktning till de utnyttjades fördel. På så sätt stärks konkurrenskraften och företagens vilja att investera i och utveckla nya idéer och därmed nya tjänster och produkter.

I en lagrådsremiss av den 8 februari 2018, [1] föreslår nu den svenska regeringen att en ny lag som ersätter lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheterskyddet. Syftet är att stärka skyddet för företagshemligheter. Genom den föreslagna lagen genomförs samtidigt delvis ett nytt EU-direktiv.[2] Den nya lagen om företagshemligheter innebär bl.a. att:

1. Fler angrepp på företagshemligheter ska vara otillåtna och kunna förbjuds.
2. Den som angriper en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall.
3. Sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegång förstärks.
4. Straffskalan för företagsspioneri skärps.

En strävan som regeringen har att tillmötesgå kraven från arbetstagarkollektivet innebärande att arbetstagare åste kunna byta arbete kommer sannolikt att leda till gränsfall och kommande rättsliga prövningar. Huvudregeln kommer, med det föreliggande förslaget, att vara att det står en arbetstagare fritt att använda sina personliga kunskaper och färdigheter hos en ny arbetsgivare. Redan här skönjer man en svaghet i lagen eftersom dessa ”personliga kunskaper och färdigheter” många gånger kan förväntas vara ett resultat eller erfarenheterna av just arbetet med en befintlig arbetsgivares ”knowhow”. Det kommer därför att ställas ökade krav på arbetsgivarna att precisera för sina anställda vad som betraktas som företagets ”knowhow”. Regeringen hyser dock inte motsvarande farhågor utan uttalar i remissen: [3]

Det bör därför tydligt framgå av lagen att en arbetstagares erfarenheter och färdigheter som erhållits vid normal yrkesutövning inte är företagshemligheter. Ett sådant förtydligande innebär inte någon förändring av gällande rätt. Som anges ovan var avsikten vid tillkomsten av den hittillsvarande lagen att information av det slaget skulle falla utanför lagens tillämpningsområde. Förtydligandet fyller sin praktiska funktion bäst om det blir en del av definitionen av vad som utgör en företagshemlighet.

Definitionen av företagshemlighet och uttrycket information, bör enligt lagförslaget, även vid en tillämpning av den nya lagen ges en vidsträckt innebörd och närmast sammanfalla med hur uttrycket används i allmänt språkbruk. Det saknar därvidlag betydelse vilket medium som har använts för lagring av informationen, därför omfattar lagen givetvis också digitalt lagrad information.

Den hittillsvarande lagen gäller vid angrepp på företagshemligheter. Av den nuvarande lagens bestämmelser följer dock att ett angrepp kan bestå i att någon anskaffar, bereder sig tillgång till, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet. I straffbestämmelsen om företagsspioneri används i stället uttrycket ”bereder sig tillgång till”. Direktivet förutsätter att varje förfarande som utgör ett olagligt anskaffande, utnyttjande och röjande av företagshemligheter enligt direktivet också omfattas av direktivets sanktioner. Direktivets definition av ”angrepp” är mer vidsträckt en den nuvarande svenska lagens. Den nya lagen om företagshemligheter leder därför till ett starkare skydd redan på grund av implementeringen av direktivet i svensk rätt.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 9 juni 2018.
_______________________________
[1] Se SOU 2017:45, Ny lag om företagshemligheter.
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how
och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs.
[3] Se lagrådsremissen s. 32.

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies